Pappa har alltid varit en resolut fördömare av november. Årligen propagerar han för att det är en månad som bör avskaffas. När jag var yngre tyckte jag nog att han överdrev lite. Så illa tyckte jag ändå inte att det var. Men nu kan jag inte värja mig från den intensiva känslan av att ju äldre jag blir, desto svårare blir det att ta sig igenom denna, mörka, blöta, kalla, blåsiga, deprimerande månad som, förutom min lillebrors födelsedag och enstaka vackert dimmiga dagar, inte har något positivt att tillföra.
Vi behöver sol för tusan! Idag skiner solen för första gången på hela månaden och jag märker skillnaden i sinnesstämningen som natt och dag. TÄNK vilken skillnad det skulle vara om det var sol varje dag! Då skulle det kunna blåsa och regna och slaska samtidigt och det skulle inte göra hälften så ont som när molnen hänger tunga över oss.
Lite snö skulle också hjälpa, jag hoppas på att det blir kallare snart och att det faller vacker pudrig snö som lägger sig en stund och lyser upp mörkret för oss - lagom till advent.
Nu ska jag ut och fånga så mycket sol jag hinner innan den försvinner igen.
Byt däck och åk till löpspåret
9 månader sedan
Instämmer till fullo!
SvaraRaderaAvskaffa november ELLER fixa mer sol åt folket! Det kan väl ändå ses som ett rimligt krav att skicka till regeringen? ;)